post

Vem f*n tror hon att hon är egentligen?

Hej vacker!

Underbara dagar! Jag älskar min inredningskurs! Eller rättelse, jag älskar att få hjälpa andra människor! Att få lära ut och dela med mig av mina erfarenheter! Berätta min historia och det faktum att människor verkligen uppskattar det jag gör. Det har inte alltid varit så i mitt liv. Många gånger ja. men inte alltid.  Jag vet att det ser ut som att jag har världens bästa självförtroende och ja jag har bra självförtroende till viss del, det har jag! Men min självkänsla är inte alltid lika stark. Utåt sett så tror vissa att jag är kall och hård. Dessa kan inte ha mer fel! MEN jag har tvingats att skaffa mig en hud som är tålig, ett skinn på näsan som är som stål. Ett skal runt mitt hjärta som endast få personer får lov att komma förbi. Jag är inte varken bitter eller nedbruten men jag har blivit en krigare.

Vem f*n tror hon att hon är egentligen?

Min mamma har alltid sagt till mig att du är som en sån där leksak, en sån där gumma som man slår till men som på en sekund reser sig igen. Ja, jag har varit tvungen till det! Klara mig själv. Eftersom jag har ett hyfsat bra självförtroende och har gått min egen väg oavsett vad andra har sagt så är det ingen som tror eller ens ha misstänkt vad jag gått igenom. Vet inte ens om mina föräldrar vet allt. Jag valde nämligen att sköta mig själv, lösa saker själv. Har aldrig känt att någon rest sig upp för att försvara mig så…. Frågan är om du som läst mig blogg ens tror mig när jag säger att jag blivit utsatt för mobbning, flera gången! Jag kan berätta att jag är van vid att höra: Vem f*n tror hon att hon är?

Mobbad på högstadiet

Ja, det var i 7:an det började.Jag fick nästan varje dag höra hur ful jag var, vilken ful näsa jag har osv.. MOBBAD….Det har nog inte gått många dagar efter det som jag inte har haft komplex för min näsa kan jag säga, (även idag) Jag fick även höra hur stora vader jag har! Vad tror ni fastnade på min hjärna? Jag har ful näsa och stora vader. Ok det var 7:an det. När vi gått i 8:an ett tag så fick jag bröst, å inte vilka små fina sportbröst som helst utan MELONER!! De växte ut på kroppen i en snabbare takt än min pubertet. Jag dansade klassisk balett och dom var helt klart i vägen. Men OJ!!! Jag gick från att vara ful till att vara typ Samantha Fox!!! Förvirrad… Men okej, uppmärksamheten var bättre än att få kommentarer om en ful näsa!

MEN då kommer nästa MOBBNING. Varje dag under en väldigt lång period så var jag rädd för att gå till skolan. Jag var rädd för en kille som VARJE dag attackerade mig. MOBBAD igen! Han haffade mig när jag kom till skolan, kallade mig hora, tafsade mig på brösten, mellan benen och sparkade mig i magen. Jag vet inte ens om någon annan reagerade kände mig väldigt ensam. Jag slogs för mina rättigheter! En dag fick jag nog! Efter att ha blivit kallad för Hora så många gånger så svarade jag helt enkelt – sluta kalla mig för hora! Du som inte ens vet om du ska vara kille eller tjej! BAM! Jag fik en sån käftsmäll så jag åkte i backen!!

När jag reste mig så var det inte av ilska, det var av skam. Jag visste att jag sagt något som sårade oerhört! Denna kille är gay eller bi vet ej vilket, spelar ingen roll för jag har inget emot hur man är lagd alls inte ens då när jag var 14 år.Jag skämdes så till den milda grad att jag knallade hem till killens hus och pratade med hans föräldrar för att berätta hur dum jag varit och bad om ursäkt. Efter den dagen slutade den mobbningen och jag och killen har pratat med varandra efteråt. Men komihåg! Det jag varit med om är det MÅNGA tjejer och killar som som varit med om även idag! I natt är det många som gråter sig till söms..

Gymnasietiden 

Gymnasietiden var jobbig för mig av många anledningar som jag inte tänker gå in på här men att bli mobbad varje dag av ytterligare en kille gjorde inte saken bättre. Hånskratt, någon som säger hur ful och dum man är. Någon som säger -Gå och vässa min penna och när man gör det hånskrattar och säger hur dum i huvudet man är som just gjorde det han bad om.  VARJE DAG! På detta så blev jag även mobbad av en lärare. En lärare som helt utan anledning kunde ställa sig bakom mig och skrika åt mg att flytta bänken 5 cm mm  Kan inte berätta allt här det skulle bli en bok. Min pappa fick tillslut åka till skolan och säga ifrån. Okej, behöver jag berätta att pojkvännen jag hade då kränkte mig på flera olika sätt! Mina tankar då: Det är mitt fel… Andras ord: Ja men hon får skylla sig själv. Den senare meningen följer mig än i dag. Vidare, varför bli överraskad när mobbare även dyker upp på den eftergymnasiala utbildningen som jag gick på!

Mobbad på jobbet

Ja, varför inte? Under en period på ett företag så blev jag utsatt för den värsta mobbningen (i min värld alltså)  Min chef drog med sig ett helt kontor av människor som öppet hånade mig, mitt utseende , mina åsikter, mina kläder!!  ALLT med mig var fel!! VARJE dag! Jag har nog aldrig varit så smal som då! Kunde inte äta, kunde inte sova och min då nästan obefintliga självkänsla började tyna bort som en vattendroppe i öken. MEN jag har ett hyfsat bra psyke och mitt självförtroende är det inget fel på! Jag vet att många blandar ihop självkänsla och självförtroende! Jag har överlevt tack vare mitt självförtroende! Men det har också skadat mig ännu mer eftersom folk inte ser eller förstår skillnaden. Men jag reser mig alltid! Och SER så stark ut…

Jag SER så stark och oberörd ut!! Jag vet det! Jag har lärt mig att jag klarar mig själv! ENSAM! INGEN kan eller får trycka ner mig! EVER igen! Det gör mig i vissa situationer till kall och hård! Eller rättare sagt det är min yttre sköld. Min yttre sköld och mitt självförtroende skrämmer vissa människor! Jag skräms också själv eftersom det inte riktigt är den jag är i hjärtat! Men jag är den jag är,  jag inte är rädd för att säga ifrån. Jag kommer ALLTID att säga ifrån när andra människor blir illa behandlade i min närhet. Jag säger också ifrån när jag själv blir illa behandlad. Jag är lite ovanlig som svensk, jag är INTE konflikträdd! Jag HATAR lögner!! Jag HATAR när folk är falska och elaka! Jag gör bara det, förlåt men så är det! 

När man blir en bitch för att man säger ifrån till en bitch

Ja, tyvärr så är den enklaste och smidigaste vägen för konflikträdda människor som inte vågar ta ställning att bara låtsas som att dom inte hör eller ser.  Jag har förutom ovanstående tillfällen även blivit mobbad på nätet FLERTALET gånger!! Tysta mobbningen!! Eftersom jag är den personen som VÅGAR ställa sig upp och säga ifrån så måste ju jag vara boven i dramat! Eller hur? Eller? Hur kan det bli så? Jag menar att den som säger från till en ”bitch” blir bitchen? Ursäkta mig men detta är så konstigt i min värld! Detta är inget nytt för mig! Det har alltid varit så för mig och för ja de flesta andra som vågar säga ifrån! Men det är FEL!

Jag kan berätta till vissa människors djupa besvikelse att jag MÅR BRA! Jag är STARK som en oxe psykiskt! Du som vill mig illa rubbar inte mig! Jag blir mycket ledsen, det blir jag och har varit många gånger men för varje gång så blir jag STARKARE! Och nu  vet jag att det finns flera av er som läser som tänker, ja men hallå!! Ulrica läger upp sitt liv på nätet, hon klagar öppet på tex poolgubben i hennes hus och annat! Hallå!! Hon får fanimej skylla sig själv!! Ska jag? Skulle jag skylla mig själv att jag tydligen hade ful näsa i 7:an ? Skulle jag skylla mig själv att mina bröst blev stora så att en kille kunde tafsa på mig och kalla mig hora? Skulle jag skylla mig själv att jag blev hånad endast pga min existens på en arbetsplats? Ska jag skylla mig själv idag när jag blir utsatt för förtal och lögner? Ska jag?  Idag så är detta TACK OCH LOV en mycket LITEN del av mitt liv! Nu är jag lyckligt lottad med många fina vänner och flertalet som faktiskt ställer upp för mig och säger ifrån när jag blir attackerad för att jag bloggar tex

Vem är du?

Tillhör du den skaran av människor  som drar dig undan när någon i din närhet blir illa behandlad? Eller är du den som står upp för dina vänner och VÅGAR stötta och säga ifrån! ? Innan du somnar idag så ska du fråga dig själv den frågan! Inte för min skull! för TRO MIG när jag säger att jag är VAN! JAG klarar mig själv det har jag ALLTID gjort! Och jag har som sagt MÅNGA bra vänner som jag VET fins där för mig! Det är INTE synd om mig!!

Ställ dig frågan för dig själv och tänk på den omgivning som DU ha omkring dig! 

Fundera lite på en sak, finns det kanske någon i skolan som behöver din hand som sträcks fram när denne har slagits i backen! Finns det någon som blir hjälpt av att du ställer dig emellan ett slag i magen? Finns det någon som vars liv du skulle kunna förändra genom att säga stop när du ser mobbning på din arbetsplats! VEM ÄR DU? Är du den som hjälper någon upp som ramlat eller är du den som går förbi? Jag vet vem jag är och inte den värsta terrorn på jorden skulle få mig att INTE agera om jag ser eller vet att någon blir illa behandlad eller om jag själv blir det!

HJÄLP TILL DU MED ATT STOPPA ALL MOBBNING!

GENOM ATT HJÄLPA NÅGON I DIN NÄRHET SOM BEHÖVER EN HJÄLPANDE HAND!

Detta var ett tyngre inlägg från mig idag men ack så viktigt!

Kärlek till er alla!

LOVE/U XOXO

 

2 thoughts on “Vem f*n tror hon att hon är egentligen?

  1. Oh my god så jag känner igen mig. Då menar jag just självkänsla och självförtroende. Mobbing var även jag utsatt för i grundskolan men inte lika allvarligt som dig. Jag gråter när jag läser ditt inlägg. Konflikträdsla har följt mig i livet men jag har börjat jaga den på flykten och känner hur bra jag mår för varje framsteg. Jag förstår nu varför jag kände som jag fann min själsfrände när du kom in i mitt liv. Du är så oerhört stark och får åtminstone mig att känna mig starkare och vilja ta alla i famn och hjälpa dom som behöver. Har också många gånger förvånat mig själv med att ryta ifrån. Ingen, ingen ska behöva må dåligt pga någon annans ohälsa som resulterar i mobbing. Love you!
    Tack för att du är du och för att jag fått förmånen att bli fin vän

  2. Å tack finaste Gunbritt och tack detsamma! Vilken fin människa du är!

    Vet du, jag tror att vi är många som någon gång i livet har blivit utsatta för mobbning i någon form!
    Men om vi alla tänker som du och hjälper dom vi kan så förändrar vi världen lite!

    Många kramar från mig och än en gång tack detsamma <3 Love U 2 <3

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *