Gud var jag mår bra!

Hej underbara du!

Hur mås det idag? Fredag och allt! Det är min bästa dag på veckan 🙂 Man har en härlig helg framför sig! Häääärligt! Som ni kanske märkt så har det inte bloggats på 2 dagar! Det beror dels på att Håkan och jag haft en del att göra, saker att fixa men sedan så drog jag ju igång 2 kursgrupper idag och dagarna innan så har jag väldigt mycket att göra! Angenämt som bara den men jag hann inte med bloggen! Men nu så!

Vårkänslor

Jag har dom senaste dagarna vaknat med en underbar feeling i kroppen. Varm i hjärtat och såå tacksam över så mycket. Det var omvälvande det som har hänt oss och jag gick riktigt långt ner psykiskt, har aldrig någonsin mått så dåligt i hela mitt liv! MEN jag har ett oerhört starkt psyke och när allt vände så kom jag sakta men säkert tillbaka till livet igen! Och NU det riktigt spritter i kroppen av glädje! <3 vårkänslor !!!

Är nu enligt plan inne på ett mer hälsosamt liv så det spelar såklart in! Jag mår i princip mycket bättre på direkten när jag kör i gång med strikt LCHF 🙂 Fattar inte varför jag hoppar av den linjen ibland… men men! Nu är jag på och det går fin fint! Jag sover hela nätter, går upp 07:15 dricker kaffe, kör Leon till skolan och sedan så bjuder jag min älskling på frulle på sängen + medicin. Ut med vovve och sedan jobba lite. Jag har aldrig varit en vän av rutiner, har tyckt att det verkar boring men nu känns det väldigt bra måste jag erkänna! Börjar jag bli vuxen tro? 😉 Hehe!

Utflykter

Varje dag så hittar jag och Håkan på något att göra för att komma ut lite, eller rättare sagt vi har en massa ärenden och då gör vi det till något positivt. Igår tex så var vi till Arguineguin till vår bank och lade till mig på bankkontot så att jag också kommer åt det 🙂 Ni vet jag har berättat hur komplicerat det blev när jag inte kom åt kontot när Håkan låg i koma. När vi fixat med det så strosade vi lite i solen och bara hade det fint! Jag är oändligt tacksam över att jag har det jobb jag har så att jag kan planera mina dagar och faktiskt finnas där för Håkan nu! Tänk om jag hade varit tvungen att vara borta på jobb 8-17 🙁 Hade inte varit så bra nu! I dag ska vi åka till Las Palmas och sjukhuset för att ta reda på hur vi får igång rehab.

Jag önskar dig en riktigt bra fredag! Vi ses snart igen!

LOVE/U XOXO

Kul inredningsidé

Hej bloggis vänner!

Jag hoppas att livet är snällt mot dig idag! Vi börjar ju sakteliga att komma tillbaka till livet igen som du som följer mig vet. Inredningskurserna är i gång igen och jag jobbar vidare med den nya kursen ”inred offentlig miljö” som ska bli en påbyggnadskurs till den stora inredningskursen. Jag håller också på att inreda vårt nya hus här på Gran Canaria. Vi flyttade ju, eller rättare sagt våra vänner flyttade vårt bohag efter olyckan  den 15 december och det tog tills nu att få fart på min inredningsglädje här hemma.

Våra egna möbler från Sverige

Vi hade ju med våra egna möbler från Sverige som vi fraktade i en container. Jag hade funderingar på att magasinera vårt bohag i Sverige men det skulle bli mycket dyrare så det skippade vi. Det kändes också väldigt bra att faktiskt ha sitt egna bohag, vi kände oss som hemma direkt. Det är dock ett litet problem med att ha sina egna möbler här upptäckte vi när vi letade ny bostad. De flesta bostäder som hyrs ut är ink möbler och de är ovilliga att plocka bort. Tillslut så hittade Håkan vårt drömhus, utan möbler.

På tal om containrar och inredning så har jag sett att folk köper begagnade containrar och inreder som gäststuga eller som någon gjort, byggt en studio i en. Kanske vore något för Mr.H det! Vi skulle ju gärna vilja ha ett sommarställe i Sverige så det kanske får bli något sånt här då! Jag googlade lite och hittade denna bild både på expressen och vi i villa som jag lånade för att visa er!

Riktigt coolt tycker jag! Vad tycker du?

Nu är det arbete med kurs som står på schemat!

Ha en riktigt fin dag min fina vän!

LOVE/U XOXO

post

Livsglädjen är tillbaka!

Hej sötisar!

Hur mår ni idag? Bra hoppas jag för det gör jag! Det är väldigt tomt här hemma nu när min mamma och Verner har åkt hem men jag har fått livsglädjen tillbaka! Idag har vi varit ute och införskaffat lite små saker som vi saknar, städat, tvättat och lagat mat. Tänk att man kan vara så glad över att orka med att göra vardagssysslor! 🙂 vi har fint väder och jag har nästan lite vårkänslor i kroppen! Saknar tulpanerna som man kan köpa överallt den här tiden i Sverige, det är vår för mig! Vita tulpaner!

Inget ont som inte har något gott med sig

När Håkan hamnade på sjukhus så vändes min värld uppochner fullständigt! Vi var ju i begrepp och skulle flytta som ni vet och här är det ju inte bara att bara om jag säger så! Jag är så van att Håkan sköter allt som har med papper, kontrakt mm att göra och här stod jag nu och skulle fixa allt själv. HJÄLP! Uppe på det så skulle jag göra en polisanmälan, träffa en advokat och varje vecka åka till Håkans doktor för att fixa sjukintyg och även skriva in honom på Asapeyo tror jag det heter, typ försäkringskassan. för att kunna göra det så måste de ha en MASSA papper! Och ja vi hade nyss flyttat som sagt! Vart fanns alla papper? Jisses!

Efter ett rotande och letande så hittade jag tillslut det mesta, MEN när Håkan låg i koma så hade jag lite panik. Jag kunde inte komma åt några pengar för de satt på Håkans konto, väldigt lite pengar men ändå hade behövts. Jag fick alltså inte trots att vi är gifta röra Håkans konto. Tänk på detta om ni har det så! Det är bra om man kommer åt varandras konton. Jag skulle avsluta ett fiber abonnemang men det var omöjligt för det stod på Håkan och då måste Håkan säga upp det!! Men sa jag han ligger ju i koma?? Men okej, jag gick till ett annat bolag och då fixade de det åt mig + nytt fiber och nya mobil abonnemang. Jag har också fixat el och vatten kontrakt och kontraktet på huset själv. Jag är väldigt stolt att jag fixat allt detta mitt i krisen.

Jag kör bil som en biltjuv

En annan sak som jag varit tvungen att ta tag i är bilkörningen. Ni som följt mig ett tag vet att jag inte vågat köra bil här på Gran Canaria förrän i våras när jag köpte mig en lite skruttbil 🙂 Då körde jag till jobbet i Amadores och åt det hållet är det ganska lugnt. Men nu har jag ju varit tvungen att köra till Las Palmas och sjukhuset varje dag. Läskigt som f-n i början men i går när vi skulle köra mamma och Verner till flygplatsen så kändes det lätt som en plätt! Efter det så åkte jag och Håkan vidare till ett köpcentra för att lämna in vår kaffemaskin på lagning. Vi blev skickade vidare till Vecindario och snurrade runt där. Jag har ju inga problem med att köra bil det är jag van vid utan det var detta med att köra här. Men nu gör jag det utan problem! Mammas kommentar var: Du kör ju som en biltjuv! Jag tror det var en komplimang! <3

Nu ska jag göra någon annat som jag gillar väldigt mycket, nämligen laga mat till min lilla familj! När mamma var här så kunde alla sätta sig till dukat bord varje kväll med levande ljus och fint. Vi har tidigare varit lite av tv-råttor och suttit framför tv-n och ätit men nu känns det viktigt med denna stund tillsammans utan tv, internet eller mobiler!

Nu önskar jag dig en härlig kväll det tänker vi ha!

LOVE/U XOXO

post

Det sker mirakel ibland…

Hej på er vackra ni!

Måndag och lite klyschigt skulle jag kunna säga ny vecka nya möjligheter! Och så ÄR det faktiskt fast jag skulle vilja säga att varje ny dag öppnar upp till nya möjligheter! Efter Håkans olycka och det faktum att han som ett mirakel kom tillbaka till oss så tänker man om. Vi fick en ny chans och den ska vi ta vara på till 100% Men det behöver ju inte hända en olycka för att man ska ta vara på livet! Eller hur? Jag ska idag skriva avslutningsvis om olyckan och hur jag/vi upplevt det. Jag hoppas och tror att mina ord kan få dig att uppskatta varje dag lika mycket! Fram med finporslinet, klä dig till fest. Öppna ögonen och se allt vackert du har runt dig! Finns det någon som behöver dig? Bjud världen på ett leende och möt den med ett öppet sinne och ett varmt hjärta!

Att gå som i mental dimma

Dagar blev till veckor det kändes som om jag förvandlats till en zombie, ångest och panikkänslor om vartannat. Jag har gått som i en mental dimma. Lite hopp när läkarna sa saker som att vi har läget under kontroll eller det är stabilt. Att sova var näst intill en omöjlighet, somnade till en timme här och en timme där av utmattning. Det har känts ibland som om att detta inte är verklighet, jag måste drömma. Jag försökte hålla mig uppe psykiskt men tyvärr så kan man ju inte kontrollera den biten när man är mitt i ett trauma. Men bet i hop så gått jag kunde inför andra. Jag har väl inte riktigt varit mig själv under en lång period nu och det är ju inte så konstigt. Man får väl hoppas att alla med lite vett i skallen har haft och har överseende med det! Snart är jag back in business igen!

Olidlig känsla

Det verkade på läkarna som att allt gick åt rätt håll och de började trappa ner på mediciner och sakta sakta väcka honom. Tålmodigt väntade vi fortfarande med rädsla i kroppen. Resan till sjukhuset är en sträcka på 4-5 mil och jag kan säga att det var en plåga varje gång vi åkte dit, det kändes som en evighet att komma fram. Sedan innan man fick komma in till Håkan var olidligt.

En gång när vi kom dit så rullade de ut honom mitt framför ögonen på oss, skräckkänsla!! De skulle då göra en röntgen på hjärnan. Oro oro oro… En annan gång när vi kom så var hans rum förtäckt och när jag var på väg in så blev jag stoppad. Jag hann med att se att de täckt Håkan med grönt skynke och jag hann att se det som jag senare förstod var en borr. Panik igen!! När vi sedan kom in så hade Håkan en slang in till hjärnan via pannan! Detta har tagit mig mycket hårt, kommer alltid att minnas…

Nya komplikationer

Den 29 december så var Håkan vaken när vi kom dit! En sköterska mötte oss och klappade lyckligt i händerna, har ni sett? Hon var så glad och det var vi med. Han låg med syrgasmask på sig och stirrade väldigt i taket och var lite borta men han var vaken och han pratade lite, kramade mig hand. Den lyckokänslan var obeskrivlig!! Vi var så glada! Men det gick några dagar så kom nästa smäll! Håkans lungor hade blivit väldigt skadade av lunginflammationen och ville inte repa sig. De fick fortsätta med andningshjälp via mask, inga slangar men syrgasmask.

Nästkommande dag så var det ingen förändring men stabilt, stabilt detta ord alltså!! Nåväl. Min syster hade innan anlitat en mycket duktig healer och jag bad henne om hjälp igen. Dagen efter så fick Håkan healing på distans. kl 13 när jag var där så sa läkaren igen att det inte var någon förändring, det är inte sämre men inte heller bättre. När vi var där sen på kvällen så hade han plötsligt blivit bättre 🙂 Såpass att de tog bort andningshjälpen!! Du kanske inte tror på healing men det gör jag och definitivt efter denna olycka. Det är MÅNGA som skickat healing till Håkan under denna period. Många som har haft Håkan med i sina böner och vi hade prästen med oss från Svenska kyrkan en dag som bad vid Håkans säng med oss. Det var fint <3

Det sker mirakel

Sedan gick det snabbt! Håkan blev flyttad till neurologen där han låg i 2 veckor. Denna tid var mycket upp och ner för Håkan. Han var mycket svag i kroppen men mentalt så är Håkan superstark och tyckte själv att han kunde gå på toa. Benen bar inte och efter 3 försök så fick dom binda honom. Tänk er själva att bli bunden!!! Vilken kränkning! Får man ens göra så i Sverige? Kunde de inte ha någon som satt vakt? Han ville komma loss och försökte bita sig loss. De band honom i armar och ben, förstå vad hemskt! Jag kan säga att detta var det värsta för Håkan, att bli bunden.

Nåväl, han repade sig fort och var snart uppe på benen om än lite vingligt och långsamt. Håkan ville bara hem hela tiden, det värkte i hjärtat varje gång jag var tvungen att gå ifrån honom. En dag när jag kom så var han bunden igen, då hade han gått iväg för att få ringa till mig. Han tog helt enkelt hissen ner från 11 våningen och de trodde att han skulle rymma. Det var en mycket ångestfylld Håkan vi mötte då.

Starkare för var dag

Håkan fick en mycket bra fysioterapeut som han gillade skarpt hans namn var José, och det var nog tack vare det som det gick så otroligt fort för Håkan att repa sig. för varje dag jag kom så var han starkare. Jag hade med hans gitarr en dag och den tog han och spelade och sjöng som vanligt! GLÄDJE! José kom in när han spelade och var grymt imponerad och sa att nu måste Håkan få åka hem snart! 🙂 Dagen efter så blev han utskriven.

När Håkan väl var hemma så bröt helvetet lös i min kropp. Jag hade gått med virus i kroppen i veckor och när han väl var hemma så släppte allt. Vet inte när jag var så sjuk senast. Orkade med att ge Håkan sin medicin 2 ggr om dagen men det var allt. Kunde inte ligga ner för då hostade jag så att jag spydde så jag satt i en fåtölj i mer än en vecka! Min kropp var slut både fysiskt och psykiskt. Syrran bad han som ger healing att hjälpa mig och han sa just det, hon är slut psykiskt! Men han sa också att jag svarade bra på healingen och det kan jag säga att jag gjorde! Gud så skönt! fick livsglädjen tillbaka, började direkt att plocka och laga matt mm Jippie!!

Nu tillbaka till vardagen

Det känns nu helt fantastiskt! Jag är inte helt fri från hosta mm men jag är pigg och känner mig glad. Håkan och jag hade en plan, vi skulle starta upp ett riktigt hälsosamt liv när vi flyttat till det nya huset och det har jag fokus på nu. Bara nyttig mat, iaf för mig! Håkan vill fortfarande ha lite tårta och glass mm men vad gör väl det när maten är nyttig! Han behöver dessutom äta upp sig! Att Håkan sedan fått min förkylning gör ju också att han kan få fuska lite till! Träna kan vi ju inte göra riktigt än men vi promenerar så blir det träning på allvar när vi är friska.

Jag kan inte med ord beskriva hur TACKSAM jag är för att Håkan överlevde! Tack gud för att du inte tog hem honom än! Jag är också oerhört TACKSAM över att få uppleva all den kärlek som finns på denna jord. Alla människor som ställt upp för mig och Leon! TACKSAM Min familj, vänner, fb, vänner, vänners vänner och människor som jag aldrig träffat, det har varit underbart att få så mycket kärlek! TACK! Det bevisar att människan är god och vill väl.

Nu ska jag ta mig en dusch och fixa lite lunch till oss. Det är idag sista dagen för min mamma och Verner här hos oss! Mamma och Verner har skött all markservice här, tvättat, städat, lagat mat och diskat! Heeeelt ovärdeligt! Detsamma gjorde min pappa och Carina när de var här! TACK ALLIHOP!! Jag hade aldrig klarat denna pärs utan er! Älskar er!

Tack till dig fina bloggläsare som läst dessa 3 långa inlägg på bloggen! Från och med i morgon så blir det vardag även här på bloggen!

Ha en fin dag och ta hand om varandra!

LOVE/U XOXO

post

Ovisshetens plåga

Hej finisar! Hoppas ni mår fint idag och att ni får en skön söndag! Igår så var vi som ni vet till Puerto de Mogan. Fantastiskt härligt! Vi satte oss vid hamnen och drack kaffe och åt goda desserter, jag åt jordgubbar med grädde! Mums! Håkan och jag gick och strosade bland båtarna och mamma, Verner och Leon kollade i butiker. Det är någon speciellt med detta ställe. Igår började jag berätta för er om den hemska olyckan som drabbat oss och jag fortsätter. Ni som följt mig länge kanske lade märke till mitt sätt att skriva igår. WordPress protesterade då jag skrev för långa meningar osv men det är så känslosamt för mig att skriva om detta så svenska grammatik mm blev svårt igår. Idag fortsätter jag, dagens ord är ovisshet. Ovisshet är ett plågsamt ord, känslan av att leva i ett vakuum

Chock

Det var svårt att lämna sjukhuset första gången men vi fick inte vara kvar. vi åkte hem och jag klev in hemma till tomhet. Leon var som tur var med fina vännen Monika på kalas så att han fick tänka på annat och våra snälla grannar Annakarin och Henrik hade tagit hand om Imon. Jag kände mig som en urlakad trasa…. Annakarin och Henrik körde mig senare till Håkan igen. På kvällen när man kom till intensiven så kom det aldrig någon läkare men man kunde fråga sköterskorna om det var något men just denna kväll var jag i chock. Där låg han min hjälte, min starka man som alltid finns där för mig. Nu låg han där sovandes med en slang i munnen och en i näsan. Mätplatta på pannan, slangar i armar mm ogreppbart….

Kunde inte sova

Att sova var svårt, min telefons ringsignal verkade inte fungera och sjukhuset skulle ju ringa mig om någon hände. Jag la mig på soffan och Leon bäddade på en madrass på golvet. Vi hade gjort upp med Henrik grannen att han skulle vara första kontakten hos sjukhuset och komma och väcka mig om de ringde. Soffan var placerad vid ytterdörren så den lämnade vi öppen. Jag vågade inte somna, jag var alldeles för rädd. Jag sa till Leon att jag måste fråga Henrik och Annakarin en grej, jag kommer snart sa jag. Vi bodde väldigt nära så jag knackade på deras dörr mitt i natten, de öppnade och där bröt jag ihop. Det är mycket fina vänner som också är väldigt pedagogiska. TACK! Att bryta ihop inför Leon hade inte varit bra.

Läget är inte positivt

Jag sov en liten stund på natten men kroppen var på högvarv så det var svårt. Om jag åt frukost kommer jag inte ihåg. Söndagen den 16 december så var jag tvungen att packa i hop hela bohaget som det såg ut själv då men då jag har fantastiska vänner så hjälpte Puka och hans son Rasmus oss med att packa ner Håkans studio och Cecilia var med och grejade. Vi har väldigt mycket saker så att se detta framför mig att fixa själv kändes overkligt.

Anna en annan vän hämtade mig för att åka till sjukhuset denna dag. Hon pratar spanska och kunde översätta. Vi kom in till Håkan som fortfarande bara låg där och såg ut som snövit, vacker men ej vaken. Jag kommer inte ihåg exakt vad Anna sa att Läkaren sa men det var mycket kritiskt. Läget var inte positivt sa läkaren. Tårarna brände och vid det här laget så fanns det inget stopp…

Flytten

Så var det ju detta med flytten, hur skulle jag fixa detta själv och samtidigt vara hos Håkan? Jag insåg att jag måste be om hjälp så jag lade ut en notis på fb och bad om hjälp i denna svårt stund. Det var helt fantastiskt! Vilken respons!! Jag är så varm i hjärtat över all hjälp vi fick. Det kom vänner både gamla och nya. Det kom människor som jag aldrig träffat förut som var på semester och läst mitt inlägg och ville hjälpa till! Mitt hjärta svämmar över av kärlek till er alla som funnits där för oss! TACK!

Jag fick skjuts till sjukhuset av en fb vän som jag träffat på gymet några gånger och när jag och hon var där så flyttade alltså dessa underbara människor tillsammans med 2 flyttgubbar med lastbil (som vår dåvarande hyresvärd bjöd oss på ) Hela vårt bohag, dessvärre så tyckte flyttgubbarna att de endast skulle ställa av möblerna utanför oss så när jag kom hem på kvällen från sjukhuset så stod alla möblerna utanför huset. soffa, sängar, köksbord mm Jag bara stod och glodde…skulle vi sova ute? I samma sekund så fick jag ett sms från en annan underbar människa Sofie, hon skrev: Jag skickar 2 starka karlar till dig som bär in möblerna! De kom och i ett naffs så var allt inne! TACK! Det finns så många änglar utan vingar runt oss <3

Svåra komplikationer

Det som hände följande dagar var att Håkan fick en inflammation i luftstrupen pga att han ryckt upp slangen ur halsen från början. När det sedan blivit bättre så kom nästa chock. Jag hade med mig 2 vänner en dag där den ena är Canarisk och den andra engelsk för att hjälpa mig med översättning. Då hade det tillkommit svåra komplikationer, lunginflammation på båda lungorna. först fattade jag fel och trodde att det var hjärnhinneinflammation. Nu fokuserar vi på att hålla honom vid liv sa doktorn då… Panik! Panik! Skräck! Sånt här händer bara på film, men detta var ingen film som varade i 1 1/2 timme och slutade med vacker musik och lyckligt slut. Detta var en skräckfilm som varade i veckor. Men tack vare familjen och goda vänner så blev det lindrigare.

Försöka hålla ihop sig själv

När vi skulle åka hem den dagen så gick däcket på bilen sönder som om det inte var nog. Än en gång kom vännen Puka till undsättning. Vi åkte hem och den oändliga ångest som då fanns i varje cell i kroppen är obeskrivlig. De satte in antibiotika på direkten men var tvungna att göra en odling för att hitta den exakta bakterien. Det tog några dagar. Denna hemska ovisshet, det var svårt att hålla ihop sig själv men jag försökte för andras skull. Jag satt uppe på nätterna och grät i min ensamhet i stället. Skulle jag förlora min älskade man? Min bästa vän i livet och far till mitt barn! Min kropp skrek av smärta och det kändes som att om han dör så dör jag.

Stabilt

Dagarna gick och vi fick information om att det fanns ett nytt hot, en sjukdom som man kan få om kroppen stöter bort respiratorn och om man får den så finns det inget att göra. Lungorna stelnar och fylls med vatten. Rädslan blev inte mindre av den informationen. Men efter några dagar så pratade läkaren om att läget var stabilt och att Håkan blivit lite bättre! De hade hittat bakterien och de hade inte varit så fel ute med den antibiotikan de redan satt in! Jag var då inne hos doktorn med Carina en av mina bästa vänner och mamma till Leons kusiner. Vi grät av lycka och jag kramade en något chockad men glad doktor. Att han blivit bättre och ordet stabilt var det mest positiva ord jag hört just då! Det kändes underbart!!

I morgon kommer det sista inlägget om denna olycka! Nu ska jag förbereda lite mat. Min mamma och Verner åker hem i morgon efter att ha tillbringat veckor här och hjälpt till med ALLT! Min familj har verkligen ställt upp för oss. Pappa kom först och Carina och när de åkt hem så kom alltså mamma och Verner. Jag hade aldrig fixat detta utan er alla! TACK! Älskar er! Men som sagt! Nu är det dags att förbereda en lite lunch.

Ta vara på dagen och ta hand om varandra! Kramas och sprid kärlek!

LOVE/U XOXO