Det känns lite svårt

Hej finaste!

Sköna söndag! Idag är det lata söndag för oss! Leon är hos en kompis och badar och jag och Håkan har inte gjort många knop idag. Det blev en köttfärssoppa till lunch och sedan så har vi suttit inne faktiskt idag. Det är calima och de varnade för att den var svår tom farlig idag så vi sitter inomhus. Vi har ju haft influensa båda 2 och när caliman härjar så är det lätt att dra på sig någon skit igen! Det vill vi INTE!! Det är svårt att förklara calima för den som inte varit med om det! Men du kan läsa lite om det genom att klicka HÄR 

Det känns lite svårt

Att förklara vad som rör sig i huvudet fram och tillbaka efter olyckan. Det är också svårt för Håkan detta! Han lider av sviterna, skadorna som han fått. Han har dåligt humör emellanåt, arg på att det blev så här, arg på saker som hänt innan olyckan då han blev grovt sviken. Arg på den som buttade ut honom från en buss så att det blev så här! Ledsen och besviken på ett nytt svek efter hans hemkomst! Han har all rätt att känna som han känner men det är svårt att matcha med mina känslor! Jag är ju så oerhört tacksam och glad att han sitter här hemma och vi kan ha diskussioner som vanligt, han går som vanligt om än långsamt. Han LEVER!!! Jag är ju också så oerhört tacksam över all den kärlek vi har fått från så många många människor! Detta har ju inte Håkan sett själv utan fått berättat för sig, han har svårt att förstå. Han är djupt tacksam men att uppleva det som jag har gjort är inte samma som att höra någon berätta.

Han har börjat läsa lite om hjärnskador vilket är bra på ett vis men kanske blir han mer nere, vet inte! Tänk er själva! En musiker som förlorar hörseln på ena örat! Det är tungt och svårt att förstå och acceptera. Det är som om jag som är inredare skulle förlora synen! 🙁

Förändring

Det har skett en viss förändring i mig också! Jag har alltid känt empati för andra människor och kunnat lida och gråta om någon varit med om något hemskt. Kunnat känna för någon när någon skriver eller berättar att de förlorat en närstående. Idag så läste jag på FB om en kompis som tog ett sista farväl av sin sambo och då kom det som ett bombnedslag! Tårarna flödade, hur måste inte denna kvinna känna? Jag var så nära att förlora min man, jag fick smaka lite på den förtvivlan som kommer med döden. När det känns som om någon rycker ut bröstkorgen och klämmer ut allt som finns i hjärtat. När kroppen vill springa iväg för att slippa möta detta svåra men man kommer ingenstans! När man inte kan göra något mer åt situationen än att acceptera…. Min man överlevde <3 Jag är så glad och han är så arg. (inte hela tiden såklart 🙂 ) Svårt med våra olika upplevelser just nu. Men om man läser lite om just skallskador och tiden efter så är även detta normalt!

Inredningskursen

Jag drar ju snart igång en ny grupp med elever som vill lära sig mer om inredning och kanske satsa på att börja jobba som inredare! Det är något som verkligen ger mig glädje, att få hjälpa andra människor! Kursen innehåller allt du behöver för att kunna sätta igång, starta eget eller söka jobb som inredare. Det enda som man av naturliga själv inte får med i kursen är erfarenhet. Den måste var och en ut och skaffa sig själva! Är du sugen på att gå kursen? Kontakta mig: ulrica@allyours.eu så ska jag berätta mer eller gå in via denna LÄNK så kan du anmäla ditt intresse och läsa allt du behöver veta!

Nu mina vänner så ska jag jobba lite med marknadsföring!

Ha en underbar kväll!

LOVE/U XOXO

Ps: Ni som följer mig kanske märker att det kommer lite reklam på bloggen ibland! Det är ett måste för att jag också ska få mat på bordet! Men det bästa är att på en blogg så kan man bara hoppa över det man inte vill läsa! Puss

2 thoughts on “Det känns lite svårt

  1. Usch, vad jobbigt för er alla. Kan och tänke rinte säga att jag förstår, det gör bara ni som varit med. Men lider med er.
    Hoppas ni hittar tillbaka till ett någelunda normalt liv snart. Och att ert boende inte hittar på mera hyss för er. Fast kanske är det bra med lite sådant att tänka på.

    • Ja det är lite jobbigt men inte hela tiden som tur är! Men vi har ju alla varit med om ett trauma i och med olyckan. Håkan på sitt sätt, Leon på sitt och jag på mitt! Jag tror att tålamod är ledordet just nu! 🙂 Gäller ju även huset!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.