post

Ovisshetens plåga

Hej finisar! Hoppas ni mår fint idag och att ni får en skön söndag! Igår så var vi som ni vet till Puerto de Mogan. Fantastiskt härligt! Vi satte oss vid hamnen och drack kaffe och åt goda desserter, jag åt jordgubbar med grädde! Mums! Håkan och jag gick och strosade bland båtarna och mamma, Verner och Leon kollade i butiker. Det är någon speciellt med detta ställe. Igår började jag berätta för er om den hemska olyckan som drabbat oss och jag fortsätter. Ni som följt mig länge kanske lade märke till mitt sätt att skriva igår. WordPress protesterade då jag skrev för långa meningar osv men det är så känslosamt för mig att skriva om detta så svenska grammatik mm blev svårt igår. Idag fortsätter jag, dagens ord är ovisshet. Ovisshet är ett plågsamt ord, känslan av att leva i ett vakuum

Chock

Det var svårt att lämna sjukhuset första gången men vi fick inte vara kvar. vi åkte hem och jag klev in hemma till tomhet. Leon var som tur var med fina vännen Monika på kalas så att han fick tänka på annat och våra snälla grannar Annakarin och Henrik hade tagit hand om Imon. Jag kände mig som en urlakad trasa…. Annakarin och Henrik körde mig senare till Håkan igen. På kvällen när man kom till intensiven så kom det aldrig någon läkare men man kunde fråga sköterskorna om det var något men just denna kväll var jag i chock. Där låg han min hjälte, min starka man som alltid finns där för mig. Nu låg han där sovandes med en slang i munnen och en i näsan. Mätplatta på pannan, slangar i armar mm ogreppbart….

Kunde inte sova

Att sova var svårt, min telefons ringsignal verkade inte fungera och sjukhuset skulle ju ringa mig om någon hände. Jag la mig på soffan och Leon bäddade på en madrass på golvet. Vi hade gjort upp med Henrik grannen att han skulle vara första kontakten hos sjukhuset och komma och väcka mig om de ringde. Soffan var placerad vid ytterdörren så den lämnade vi öppen. Jag vågade inte somna, jag var alldeles för rädd. Jag sa till Leon att jag måste fråga Henrik och Annakarin en grej, jag kommer snart sa jag. Vi bodde väldigt nära så jag knackade på deras dörr mitt i natten, de öppnade och där bröt jag ihop. Det är mycket fina vänner som också är väldigt pedagogiska. TACK! Att bryta ihop inför Leon hade inte varit bra.

Läget är inte positivt

Jag sov en liten stund på natten men kroppen var på högvarv så det var svårt. Om jag åt frukost kommer jag inte ihåg. Söndagen den 16 december så var jag tvungen att packa i hop hela bohaget som det såg ut själv då men då jag har fantastiska vänner så hjälpte Puka och hans son Rasmus oss med att packa ner Håkans studio och Cecilia var med och grejade. Vi har väldigt mycket saker så att se detta framför mig att fixa själv kändes overkligt.

Anna en annan vän hämtade mig för att åka till sjukhuset denna dag. Hon pratar spanska och kunde översätta. Vi kom in till Håkan som fortfarande bara låg där och såg ut som snövit, vacker men ej vaken. Jag kommer inte ihåg exakt vad Anna sa att Läkaren sa men det var mycket kritiskt. Läget var inte positivt sa läkaren. Tårarna brände och vid det här laget så fanns det inget stopp…

Flytten

Så var det ju detta med flytten, hur skulle jag fixa detta själv och samtidigt vara hos Håkan? Jag insåg att jag måste be om hjälp så jag lade ut en notis på fb och bad om hjälp i denna svårt stund. Det var helt fantastiskt! Vilken respons!! Jag är så varm i hjärtat över all hjälp vi fick. Det kom vänner både gamla och nya. Det kom människor som jag aldrig träffat förut som var på semester och läst mitt inlägg och ville hjälpa till! Mitt hjärta svämmar över av kärlek till er alla som funnits där för oss! TACK!

Jag fick skjuts till sjukhuset av en fb vän som jag träffat på gymet några gånger och när jag och hon var där så flyttade alltså dessa underbara människor tillsammans med 2 flyttgubbar med lastbil (som vår dåvarande hyresvärd bjöd oss på ) Hela vårt bohag, dessvärre så tyckte flyttgubbarna att de endast skulle ställa av möblerna utanför oss så när jag kom hem på kvällen från sjukhuset så stod alla möblerna utanför huset. soffa, sängar, köksbord mm Jag bara stod och glodde…skulle vi sova ute? I samma sekund så fick jag ett sms från en annan underbar människa Sofie, hon skrev: Jag skickar 2 starka karlar till dig som bär in möblerna! De kom och i ett naffs så var allt inne! TACK! Det finns så många änglar utan vingar runt oss <3

Svåra komplikationer

Det som hände följande dagar var att Håkan fick en inflammation i luftstrupen pga att han ryckt upp slangen ur halsen från början. När det sedan blivit bättre så kom nästa chock. Jag hade med mig 2 vänner en dag där den ena är Canarisk och den andra engelsk för att hjälpa mig med översättning. Då hade det tillkommit svåra komplikationer, lunginflammation på båda lungorna. först fattade jag fel och trodde att det var hjärnhinneinflammation. Nu fokuserar vi på att hålla honom vid liv sa doktorn då… Panik! Panik! Skräck! Sånt här händer bara på film, men detta var ingen film som varade i 1 1/2 timme och slutade med vacker musik och lyckligt slut. Detta var en skräckfilm som varade i veckor. Men tack vare familjen och goda vänner så blev det lindrigare.

Försöka hålla ihop sig själv

När vi skulle åka hem den dagen så gick däcket på bilen sönder som om det inte var nog. Än en gång kom vännen Puka till undsättning. Vi åkte hem och den oändliga ångest som då fanns i varje cell i kroppen är obeskrivlig. De satte in antibiotika på direkten men var tvungna att göra en odling för att hitta den exakta bakterien. Det tog några dagar. Denna hemska ovisshet, det var svårt att hålla ihop sig själv men jag försökte för andras skull. Jag satt uppe på nätterna och grät i min ensamhet i stället. Skulle jag förlora min älskade man? Min bästa vän i livet och far till mitt barn! Min kropp skrek av smärta och det kändes som att om han dör så dör jag.

Stabilt

Dagarna gick och vi fick information om att det fanns ett nytt hot, en sjukdom som man kan få om kroppen stöter bort respiratorn och om man får den så finns det inget att göra. Lungorna stelnar och fylls med vatten. Rädslan blev inte mindre av den informationen. Men efter några dagar så pratade läkaren om att läget var stabilt och att Håkan blivit lite bättre! De hade hittat bakterien och de hade inte varit så fel ute med den antibiotikan de redan satt in! Jag var då inne hos doktorn med Carina en av mina bästa vänner och mamma till Leons kusiner. Vi grät av lycka och jag kramade en något chockad men glad doktor. Att han blivit bättre och ordet stabilt var det mest positiva ord jag hört just då! Det kändes underbart!!

I morgon kommer det sista inlägget om denna olycka! Nu ska jag förbereda lite mat. Min mamma och Verner åker hem i morgon efter att ha tillbringat veckor här och hjälpt till med ALLT! Min familj har verkligen ställt upp för oss. Pappa kom först och Carina och när de åkt hem så kom alltså mamma och Verner. Jag hade aldrig fixat detta utan er alla! TACK! Älskar er! Men som sagt! Nu är det dags att förbereda en lite lunch.

Ta vara på dagen och ta hand om varandra! Kramas och sprid kärlek!

LOVE/U XOXO

När det värsta händer..

Hej fina bloggvänner!

Hoppas att ni mår bra och har en fin lördag framför er! Själv så ser jag fram emot att vi ska ta en tur till Puerto de Mogan för att fika. Ni som följer mig på fb ni vet att min man åkte in på sjukhus efter en skallskada den 15 december. Han var nära att avlida men efter 1 månad på sjukhus så är han nu tillbaka här hemma hos oss. Han är klar i huvudet men mycket svag och har fått nedsatt hörsel med grov tinnitus bla + nackont men han lever och det är vi så tacksamma för. Jag kommer nu berätta för er från början om hur denna resa varit för mig/oss. Inte för att du som läser ska tycka synd om oss utan för att jag önskar att ni ska tänka till av vår erfarenhet och ta vara på varje minut av livet! Det är lätt att glömma bort hur skört livet är. Jag trodde aldrig att jag/vi skulle behöva uppleva detta! Så läs mina inlägg med tanken om att börja tänka mer positivt på livet och fokusera på att ge kärlek. Ingeting är viktigare än livet självt. 

När det värsta händer

December månad 2018, vi skulle flytta till ett riktigt drömhus, det tyckte vi hela familjen! Håkan skulle få plats att bygga sin drömstudio och jag skulle få en egen ateljé. Leon var jätteglad för att han äntligen skulle få ett stort rum. Vi packade och stod i och det var ganska stressigt innan. Håkan hade en spelning och en julfest planerad veckan innan flytt. Planen var att den 15-16 december så skulle Håkan plocka ner sin studio från det gamla stället. Flytten skulle ske den 17 december. Vi hade hunnit med och varit redo för flytten men ödet ville annorlunda.

Håkan var väldigt trött och hade tänkt att skippa julfesten men kompisarna på jobbet ville så gärna att han skulle följa med så han gjorde det. Vi skojade och sa att han skulle sätta på sig James Bond dressen vilket är = samma kläder som han hade när vi gifte oss. Han var glad när han åkte. bussen från festen skulle gå kl 02 på natten så jag visste att han skulle vara hemma kl. 02:30 på ett ungefär. Jag vaknade kl 04 och han låg inte bredvid mig i sängen, fick direkt en obehaglig känsla men tänkte att han kanske somnat nere på soffan. När jag kom ner så var han inte där! Kastar mig på mobilen och ser att jag fått ett meddelande: Håkan har varit med om en olycka och har åkta ambulans till San Fernando. 

Panik

Jag väckte Leon och sa att jag måste åka till sjukhuset för pappa har varit med om en olycka. Han var sömndrucken så han förstod inte riktigt. Jag satte mig i bilen med tårarna rinnande från kinderna jag skrek och grät, skakade jag fattar inte hur jag tog mig till sjukhuset!! Väl där, jag kastar mig in försöker få svar vart min man var. Jag är inte så bra på spanska och dom inte så bra på engelska men tillslut fick jag reda på att de flyttat honom till Las Palmas, då visste jag… det är allvarligt! När de gav mig en svart sopsäck med hans kläder så brast jorden under mig. Jag förstod att jag inte skulle kunna köra själv så jag ringde våra goda vänner Puka och Cecilia som fast det var tidig morgon inte tvekade en sekund att köra mig. TACKSAM!

Ct scanning av huvudet

De scannade huvudet när vi kom till det andra sjukhuset så vi fick sitta och vänta i en evighet. Trodde ärligt talat att jag skulle dö av psykisk smärta. När de äntligen kom så tog de in mig på ett rum och sa att han har krossat skallen!! Jag vet inte hur jag ska beskriva den känslan men ungefär som om någon drar upp hela bröstkorgen på dig med en väldig kraft. Andas, jag kunde inte andas!! De förklarade för mig att han låg i koma men att det var medicinsk koma. Jag skulle få gå in till honom men de ville förbereda mig på att han hade slang i halsen mm. När jag fick komma in så brast allt, jag skrek och grät när jag såg honom och då hade de inte fått ner Håkan i sovande tillstånd ännu så när han hörde mig så slet han upp slangen ur halsen. Det var som på film, de skrek åt mig att gå ut! Jag stod utanför dörren, ensam.

Medicinsk koma

Fick en panikångest attack och det kom människor och försökte lugna mig, de satte mig på en brits men då såg jag inte dörren in till Håkan så jag reste mig igen. De placerade mig på en annan stol men jag gick tillbaka, hur skulle jag kunna lämna honom där inne ensam? Tillslut ledde dom mig in till familjeväntrummet där Puka och Cecilia satt och där fick jag gråtandes vänta och vänta…. Tills de kom och sa att de lagt honom på intensiven. När vi kom in där så så var han uppkopplat till en massa datorer, maskiner mm det kändes helt overkligt. Där låg han och sov med slangar överallt och såg vacker ut. Tårar rinner, finns det så mycket tårar? Cecilia var i alla fall klok och konstaterade att om skallen varit krossad så hade de skruvat fast huvudet i en ställning så det var en språkmiss. Håkan låg i medicinsk koma 

Håkans födelsedag

Den 15 december 2018 är datumet för olyckan det var Håkans födelsedag. Champagnen och tårtan som jag skulle ge honom till frukost stod kvar i kylen. Det blev inget firande den dagen. Han blev 51 år gammal helt ovetandes. Leon var hemma men vi löste det med vänner som direkt tog hand om honom, han fick mat och blev skjutsad på ett kalas för att få tänka på annat. Vi har många snälla vänner! TACKSAM! Man fick bara vara på intensiven 1 timme på dagen och 2 på kvällen så på kvällen så körde 2 andra vänner mig till Håkan. TACKSAM

Jag kommer inte kunna att återberätta varje dag och kanske inte ens i ordning för min hjärna har haft kaos men i nästa inlägg så ska jag fortsätta berätta om denna hemska resa som mirakulöst ändå gav oss vår älskling tillbaka.

Nu önskar jag dig en fin dag och glöm inte att ta hand om varandra!

LOVE/U XOXO

När man jobbar som inredare

Hej mina fina vänner!

Hur mås det idag? Själv mår jag idag riktigt bra då min älskling som ligger på sjukhus nu är mycket bättre. Han har givetvis en lång väg tillbaka men det ska jag berätta om i ett annat inlägg. Jag kommer att blogga om hela händelseförloppet för er som inte följt mig på fb. Men idag ska vi prata om annat!

Inredning

Idag ska vi prata om inredning. Som ni vet så håller jag inredningskurser på nätet för de/dig som vill börja jobba som inredare och stylister. Jag gör ju en del inredningsjobb själv här på Gran Canaria men framförallt så satsar jag på att hjälpa andra att nå sina drömmar just nu.I mina kurser så går vi igenom allt från grunden till att starta eget. Något som är mycket  viktigt att tänka på när man jobbar som inredare att man jobbar med bra hantverkare och ser till att man använder bra byggmaterial om det är större projekt man jobbar med.

 Jobba med bra byggvaror och hantverkare

Tänk på att det är du som inredare som ska kunna stå för slutresultatet! Om du har dåliga hantverkare eller rekommenderar halvdant byggmaterial så slår det tillbaka på dig, garanterat. Det kan bli väldigt dyrt om man snålar in och ”fuskar” sig fram. Att köpa tex fönster från ett företag som kan leverera är inte bara viktigt för utseendet det på verkar också din ekonomi i slutändan då ni som bor i Sverige måste tänka på att fönster både ska hålla värmen inne och vara så underhållsfria som möjligt. Om jag jobbade i Sverige med kunder så skulle jag rekommendera och jobba med de praktiska PVC-fönstren från bygghemma.se. De är helt underhållsfria och vem vill inte slippa jobbet att skrapa och måla fönster?

Är du intresserad av att jobba som inredare? Då ska du kontakta mig så ska jag berätta mer!

Du når mig på min fb sida och messenger, eller via mail ulrica@allyours.eu

Nu önskar jag dig en underbar kväll!

LOVE/U XOXO

Detta inlägg är ett samarbete med bygghemma.se

 

 

Sol, fotografering & 0% julfeeling!

Hej finisar!

Solen skiner, det är sommar eller ja sommarväder i alla fall! Ligger jag ute och solar? Nää jag sitter inne och jobbar och planerar för nästa stora spännande grej som jag berättade lite om igår! Jag var nog inte så här blek ens på vintrarna jag hade i Sverige! Hahaha! Får se till att få lite tid i solstolen snart alltså! Inte bara för att bli brun utan också för att få lite mer D-vitamin än vad man får inomhus! Som tur är så har jag ju en del fotografering att jobba med så att jag MÅSTE gå utanför dörren! 🙂 Nä men nu låter det som om jag klagar och det gör jag absolut INTE! Tvärtom! Jag har det superbra och livet går min väg om jag säger så! Men detta med julfeeling….njae…. funkar dåligt att kicka igång här men snart så ska vi sätta upp julgranen så då kanske! 

Modell för en dag

Detta med fotograferingen har faktiskt ökat den senaste tiden och de flesta av jobben får jag via rekommendationer så det är superkul! Jag fotar bröllop, familjer, barn, par eller härliga porträtt! Lite må bra bilder eller varför inte vara modell för en dag på riktigt? Att ha snygga bilder till fb och insta är inte så dumt! Eller om man behöver fina bilder till sin business!

Bröllop

Banner till din fb sida

Är du på Gran Canaria? Hör av dig så fotar jag gärna!

Ha en fortsatt trevlig Lucia!

 

LOVE/U XOXO

Snart är det jul!

Hej bloggisvänner!

Hur mår ni? Här har vi det varmt och skönt som vanligt! Jag jobbar på för fullt med inredningskurserna och har varit ute på en massa fotojobb så det är kul som attan! Men det är otroligt svårt att få till den rätta jul känslan här. Näst intill omöjligt skulle jag vilja påstå! Vi har ju mina föräldrar här med sina respektive varje år och vi brukar med dom för Leons skull ha en liten julmiddag i förskott. Denna gång så blev det på Leons födelsedag så det vart extra roligt för honom! Vi går all in med jansson, skinka prinskorv mm mm Jättegott men julkänsla? Nope!

Julhysterin

Ja det är ju många som blir superstressade så här innan jul. Man ska göra ditten och datten. Det ska handlas julklappar, pyntas, bakas lussekatter, pepparkakor och julgodiset ska vara klart innan lucia. För att inte prata på att man måste storstäda också!! Pust! Pust! Pust! De flesta av oss jobbar heltid och man ska förutom allt ovannämnda även hinna med luciafester/julfester på dagis och skolor.Att det är december varje år ja det vet ju de flesta och många behöver planera för att överhuvudtaget kunna köpa några julklappar och julmat.

Många planerar och sparar undan pengar för att få ihop ekonomin under julen. Jag tycker att det är skönt att ha lite pengar sparade så att man har till oförutsedda utgifter men ibland så är det faktiskt inte möjligt att ens spara en enda krona, eller så gick de sista sparpengarna till reparation av bilen. Att låna pengar är inget som jag förespråkar men om man nu måste låna så är det viktigt att man går till rätt bank. Men viktigast av allt är att man inte lånar mer än man klarar av att betala tillbaka.

Saknar mina stora barn

Vi är inga personer som överköper julklappar det har vi aldrig gjort utan vikten har legat på att umgås, äta gott och bara ha det mysigt! Eftersom vi bor på Gran Canaria så har vi tyvärr inga storfamiljs jular längre och det saknar jag enormt. I Sverige så bodde vi stort och alla (mest jag hehe! ) älskade att pynta, baka julgodis mm. Vi brukar alltid ha något av våra stora barn här så vi får hoppas att det blir så i år igen. Det är på dessa högtider som jag saknar dem som mest!

Nä nu ska jag fortsätta med det jag höll på med, som jag har hållit lite hemligt för er ett tag! Vi har något stort på gång och jag ska snart inviga er i det! Nu önskar jag er en fin dag! Vi hörs snart igen!

LOVE/U XOXO